Vad var det som gjorde mig förvånad? Det var Tommy Waidelichs förslag om att EU:s revisionsrätt borde granska medlemsstaternas budgetar.
Inför Europaportalen lämnade Håkan Juholt följande svar:
"Om vi tittar på den ekonomiska krisen som dominerar det mesta i Bryssel nu för tiden. Hur tycker du att man på EU-nivå har hanterat situationen?Tommy Waidelich kommenterade detta i Dagens Nyheter där han sade att han trodde att uttalandena i någon del måste ha varit ett missförstånd. I dag framgick det att det var ett missförstånd från Tommy Waidelichs sida att tro att det var ett missförstånd.
– Man har gjort det bästa möjliga av situationen, men man har gjort för lite tidigare. Det här handlar om att vi måste säkerställa en oberoende kontroll av de nationella ekonomierna.
Från EU-kommissionens sida?
– Nja, jag tycker att Revisionsrätten i Luxemburg ska kunna ha ett sådant ansvar. Att faktiskt objektivt gå igenom och göra en revision av varje lands ekonomi.
Innan budgeten antas?
– Ja, det är väl lämpligt. Från svensk sida skulle vi välkomna det, vi tycker det är bra med en sådan öppenhet. Det är uppenbart att de länder som i dag är illa ute, framför allt Grekland, inte har haft kunskap om sin ekonomi och än mindre har EU-systemet haft kunskap om deras ekonomi. Det handlar inte bara om att man fört någon bakom ljuset utan om att man saknat kunskap att beräkna sin ekonomi.
För man inte då över makt till experter från politiker?
– Nej, det ska vara en oberoende granskning, det är allt.
Och vad händer sedan – revisionsrätten ska lämna rekommendationer?
– Ja, det måste de naturligtvis göra. Men beslutsfattandet ska vara demokratiskt.
Uppenbarligen är det så att om en lapp har dragits ur den politiska tombolan så gäller förslaget i fråga om det är Håkan Juholt som har dragit lappen. Detta känner jag igen från en tidigare aktiv moderat partikollega som ansåg att det skulle vara en prestigeförlust att ändra uppfattning även om uppfattningen i sig kunde anses felaktig på något sätt. Jag kan säga att den inställningen inte var någon framgångsfaktor. Dumma beslut och ställningstaganden ska naturligtvis ändras så fort som möjligt.
Slutsatsen av detta är att jag hellre ser att Socialdemokraternas partiledare antar en sådan inställning som jag har beskrivit (vilket han även gjorde i samband med sina förklaringar angående Socialdemokraternas ställningstagande i Libyenfrågan före sommaren) än att någon partikollega gör det, men trots detta blir det ändå lite pinsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar