Socialdemokraterna lovar storslaget i sin budget en satsning om 15 miljarder under sex till åtta år för att rusta upp miljonprogrammet. Hur ska då detta finansieras? Jo, genom att använda andras pengar! Socialdemokraterna menar att staten skar gå in med fem miljarder och övriga parter - kommuner och näringsliv - med lika mycket var. Detta väcker naturligtvis frågor; är detta förankrat hos kommunerna? Är detta förankrat hos näringslivet? Det är inte svårt att lova 15 miljarder i satsningar när man själv bara behöver stå för en tredjedel. Är detta prov på socialdemokratisk matematik?
Allmänt sett är oppositionens olika budgetförslag inom området mycket spretiga. Nu vet ju ingen med säkerhet om socialdemokraterna och vänsterpartiet ska samarbeta eller inte, men sett till deras budgetmotioner kan betydande svårigheter uppstå. Det skiljer exempelvis 96 miljarder - jo, 96 - i respektive budgetmotion på hur mycket investeringsbidrag som de båda partierna anslår på tio år. Gemensamt är att båda partierna vill att staten ska pumpa in pengar i välmående byggbolag genom subventioner. I grunden finns dock ingen gemensam politik och inget gemensamt alternativ.
Ytterligare en faktor som kan bara besvärande är att socialdemokraterna successivt accepterar Alliansens politik i allt högre grad. Socialdemokraterna vill fortfarande ha investeringsbidrag (vilket Alliansen avskaffat) men trappar ner dem i en allt i snabbare takt. Socialdemokraterna har nu också accepterat boendeformen ägarlägenheter, bara för att nämna ett par exempel inom bostadspolitiken.
I själva debatten begärde jag för första gången replik på min socialdemokratiske utskottskollega Johan Löfstrand. Här pekade jag på just på detta faktum att socialdemokraterna ställer löften om satsningar men gör det med andras pengar.
Vad som förvånar mig något är att Socialdemokraterna har inriktat sig på subventioner för att renovera miljonprogrammet. Man kallar det för en miljardsatsning för miljonprogrammet. Den satsningen består till två tredjedelar av andras pengar än statens. Man kan fråga sig hur man kan utlova det.I min andra replik ställde jag frågan om socialdemokraterna gjort upp med övriga parter i den överenskommelse de tänkt sig.
Fru talman! Jag noterar att Johan Löfstrand undviker att svara på frågan. Det är kanske just av rädsla för att inte vinna nästa val som man inte talar om vad man egentligen tänker göra. Det är ingen bra början att lova subventioner med i huvudsak andras pengar. Har ni förhandlat med näringslivet och kommunerna om att de ska tillskjuta 5 miljarder vardera till er opreciserade satsning under sex–åtta år?Johan Löfstrand mäktade inte med att lämna några besked alls om den socialdemokratiska bostadspolitiken, utöver att man vill satsa på "stimulanser".
Mina två repliker med Johan Löfstrand hittar du här (1), (2).
Vänsterpartiets Egon Frid, också kollega i Civilutskottet, kunde heller inte riktigt svara på en ganska given frågeställning:
Jag undrar därför: I vilken mån överensstämmer det som Egon Frid säger med vad Socialdemokraterna vill?Trots två försök kom det aldrig något svar. Mina två repliker med Egon Frid hittar du här (1), (2).
I vår kommer boendeformen ägarlägenheter att införas i Sverige. Mitt replikskifte med Ameer Sachet om ägarlägenheter kan du läsa här (1), (2).
I replikskiftet med socialdemokraten Gunnar Sandberg påpekade jag just bristen på samstämmighet inom oppositionen. Oppositionen försvarar sig gärna med just det faktum att de är i opposition. För egen del menar jag att väljarna ändå ska kunna få besked. Läs gärna mina repliker här (1), (2).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar