Se debatten i TV4 Stockholm

I morse debatterade jag med Terje Gunnarsson, ordförande för Hyresgästföreningen i Stockholm, om hur andrahandsuthyrningen av bostäder kan öka. Orsaken till att frågan har väckt debatt är nog främst de tilläggsdirektiv som den som nuvarande regeringen har gett till utredaren. Tilläggsdirektiven innehåller dock inte något sådant som exempelvis Barbro Engman från Hyresgästföreningens riksorganisation tycks göra gällande, nämligen marknadshyror.

Utredningen tillsattes strax före valet 2006 av den förra regeringen, som också gav de ursprungliga direktiven till utredaren.

Ett av förslagen som diskuteras är om det kan tillåtas att den som hyr ut i andra hand får ta ut en högre hyra än vad som kan anses vara skäligt enligt bruksvärdesprincipen. Skälet till att utredaren ska titta på detta är att den som hyr ut eller skulle kunna tänka sig att hyra ut en bostadsrättslägenhet eller ett småhus ofta har egna kostnader som ligger högre än vad som vid en prövning i hyresnämnden skulle anses utgöra en skälig bruksvärdeshyra. Att se över och lämna förslag till möjliga skattelättnader för den som hyr ut är en annan uppgift för utredaren. Utredningen är inte klar och det klokaste är nog att avvakta och se hur eventuella förslag ser ut innan en djupare diskussion förs. Man får inte glömma bort att det övergripande syftet är att öka det totala utbudet av bostäder.

Debatten i TV4 Stockholm kan du se här.

Direktiven till utredningen kan du läsa här och tilläggsdirektiven kan du läsa här.

Debatt i TV4 imorgon

I TV4 Stockholm imorgon bitti klockan 9.15 ska jag debattera andrahandsuthyrning av bostäder med Terje Gunnarsson, ordförande i Hyresgästföreningen Stockholm. Här och här är ett par artiklar som ger bakgrunden.

Rekordmånga i sysselsättning

Statistiska Centralbyrån, SCB, publicerar idag sin arbetskraftsundersökning (AKU). I pressmeddelandet står bland annat att under juli månad var antalet sysselsatta 4 660 000 personer, en ökning med 116 000, eller 2,6 procent jämfört med juli 2006. Antalet sysselsatta är därmed det högsta antal som uppmätts i AKU. Då bör man också veta att SCB publicerat AKU sedan 1959. Den förra toppnoteringen i antalet sysselsatta var från sommaren 1990.

Ökningen i sysselsättning är, som en teoretisk jämförelse, lika stor som om samtliga invånare i Huddinge- och Nynäshamns kommuner hade kommit i sysselsättning på ett år.

Från utanförskap till arbete

Jag har i dag tagit del av siffror från AMS (uppgifterna finns inte på nätet) som visar att till och med juli månads utgång har 10 649 personer fått ett nystartsjobb. Dessa jobb har tillkommit efter årsskiftet. Återigen bekräftas att detta med nystartsjobben är en lyckad reform.

Att fler än 10 000 personer har fått och tagit chansen att komma tillbaka till arbetsmarknaden genom en reform som vi inom Allians för Sverige har infört känns oerhört bra. Mest glädjande är att 1 040 av dem som har kommit tillbaka i arbete har gjort detta efter att ha varit inskrivna hos arbetsförmedlingen i fem år eller längre.

World Water Week och Stockholm Water Prize

Jag har sysslat med VA-frågor under ett antal år och är därför styrelseledamot i Stockholm Vatten AB, Stockholm Vatten VA AB, Stockholm Vatten Utveckling AB och SYVAB (Sydvästra stockholmsregionens VA-verksaktiebolag). Intresset för vatten- och miljöfrågor väcktes när jag var ung och mycket intresserad av fiskar och fiske. Det intresset fick ett uppsving när jag under en tid i början av min juristkarriär tjänstgjorde som tingsnotarie på dåvarande vattendomstolen, Stockholms tingsrätt. Därefter har jag - som framgår av styrelseuppdragen - kommit att arbeta med den typen av frågor på kommunal nivå.

I torsdags, den 16 augusti, var jag närvarande vid utdelningen av Stockholm Water Prize i blå hallen i Stockholms stadshus och den efterföljande banketten. Ceremonin och banketten utgör höjdpunkten på World Water Week som äger rum i Stockholm i augusti varje år. I år har omkring 2 400 deltagare från 130 länder medverkat vid seminarier, workshops och andra aktiviteter. Inledningstalet - som hölls av Fredrik Reinfeldt - kan du läsa här.

Stockholm Water Prize är en global utmärkelse som delas ut årligen av stiftelsen Stockholm Water Foundation. Utmärkelsen kan tilldelas en person, en organisation eller en institution för genomförda "enastående vattenrelaterade aktiviteter". Detta kan vara inom områden som utbildning och kunskapsspridning, mänskliga och internationella relationer, forskning, vattenförvaltning eller vattenrelaterat bistånd.

Vinnaren av Stockholm Water Prize offentliggörs i samband med FN:s Världsvattendag, den 22 mars, varje år och belönas vid en prisceremoni i Stadshuset under världsvattenveckan i Stockholm i augusti varje år. Priset delas ut av H.M. Kung Carl XVI Gustaf.

Årets pristagare är professor Perry L. McCarty från Stanforduniversitetet i USA. Han har under en lång och framgångsrik forskarkarriär gjort banbrytande insatser kring rening av vatten. Hans insatser innebär utveckling av olika biologiska reningsprocesser som har lett till att - såsom som han själv uttryckte det i något sammanhang - det åter går att bada och fiska i tidigare förorenade vattendrag i USA. En av hans senaste forskningsinsatser är bakterier som kan bryta ned föroreningar i vatten från biltvättanläggningar.

Stockholm Water Prize delades för första gången ut år 1991 och inkluderar 150 000 USD, vilket motsvarar en dryg miljon kronor, och en kristallskulptur.

Den främsta behållningen från prisceremonin tycker jag för egen del var Perry L. McCartys och H.M. Kung Carl XVI Gustafs personliga, i vissa delar underfundiga, och träffsäkra tal under bankettmiddagen.

Faran med innehållslös etikettpolitik

På DN-debatt i dag skriver professorn Mats Alvesson under rubriken "Statusjakt och titelsjuka gör att vi mår dåligt". Mycket av det som berörs i artikeln gör att jag känner igen mig i mina egna funderingar: Begriper politiker alla gånger vad de håller på med? Finns det politiker som inte begriper eller har förmågan att begripa vilka effekter politiska beslut får längst ut i verksamheterna - i verkligheten? Svaret på den första frågan är nog i alltför många fall nej vilket i sin tur innebär att svaret på den andra frågan är ja.

Under mina 20-tal år som kommunalpolitiker har jag fascinerats av den intensitet och det intresse som många politiker visar för etiketteringsfrågor. Många tycks tro att man löser samhällsproblem genom att byta etiketter på olika företeelser och genom att använda nya benämningar på olika saker. I sådana sammanhang talar politiker många gånger om att "sända signaler" och tror att vad det handlar om är just benämningsfrågor eller med andra ord vad man för tillfället sätter för etikett på burken, utan att röra innehållet. De som ägnar sig åt sådant har nog inte reflekterat över vad politik egentligen bör handla om och att etiketts- och namnbyten inte står för något konkret.

Nej, det viktiga måste naturligtvis vara vad man åstadkommer i realiteten. Som politiker måste man skapa förutsättningar för att till exempel barnomsorgen, skolan, äldrevården, sjukvården och rättsväsendet faktiskt fungerar och att dessa samhällsfunktioner på bästa sätt kan lösa de uppgifter de är till för.

För att anknyta till det som sägs om läraren i artikeln, är lösningen för den som ska hantera bråkiga elever naturligtvis inte att visa upp ett papper från Skolverket där det står att han eller hon är "legitimerad lärare". Självklart handlar det i stället om faktiska kunskaper, reell kompetens och egen förmåga, det vill säga vad man kan, hur man är och hur man fungerar som person.

En annan sak som nämns i artikeln är meningslös akademisering. En risk med sådan akademisering, som sker på många håll, är att samhällskostnaderna för att åstadkomma något ökar. Kostnaden ökar men det som presteras i slutändan blir inte bättre. Kvalitet måste därför mätas utifrån verklig funktion och konkreta resultat. Det är dags att sluta upp med meningslösa etikettsbyten och att stoppa innehållslös statusinflation.

Lördagsutflykt

I morgon, lördag, åker jag med till Vaxholm för att lyssna på statsministern. Kom dit du också!

Fallande arbetslöshet mitt i sommaren

Mitt i sommaren rapporterar AMS - mycket glädjande - att arbetslösheten fortsätter att sjunka. I ett pressmeddelandet från AMS sägs det att arbetslösheten har sjunkit med 1,5 procentenheter i juli 2007 (3,7 procent arbetslösa nu) jämfört med juli 2006 (5,2 procent arbetslösa då). Det innebär att arbetslösheten har minskat med en tredjedel. Dessa siffror gäller hela riket.

I min hemkommun Huddinge har arbetslösheten sjunkit till 3 procent i juli 2007. Det motsvarar 1 760 arbetslösa. Motsvarande siffra i juli förra året var 3,6 procent, vilket motsvarade 2 106 arbetslösa.

Dessa siffror från AMS innebär att fler människor har kommit tillbaka in på arbetsmarknaden och att dessa människor därigenom har fått både arbetskamrater och en egen försörjning. Kampen mot utanförskapet går vidare.

Miljöenkät

I onsdags, den 1 augusti, publicerades mina svar i Aftonbladets politikerenkät om klimathotet.