Oroande utveckling i Thailand

Efter en tids bortovaro från bloggandet är det hög tid att ta tag i detta igen.


I Sverige är det utrikespolitiska fönstret så pass litet i media att rapporteringen uteblir från många av världens oroshärdar. Bortsett från alla oroshärdar som ligger i Rysslands slagskugga, inbördeskriget i Syrien, den instabila och våldsamma situationen i Centralafrikanska republiken och ett antal andra oroshärdar i världen finns det anledning att också vara orolig över den senaste utvecklingen i Thailand. Genom införandet av undantags- eller krigslagar finns det kanske en särskild anledning till oro, men man vill - trots detta - ändå hoppas på att det går att finna en fredlig och politisk lösning på den situation som råder i Thailand för närvarande. Detta är kanske inte den viktigaste politiska frågan just nu men i alla fall värd att nämna bland annat eftersom Thailand ändå är ett viktigt resmål för svenskar.


Under en förhållandevis lång tid har det skett en djup polarisering inom Thailändsk politik och krisen har fördjupats under de senaste månaderna. För att kunna räkna med en framtid som bygger på en fungerande demokrati är det viktigt att alla sidor omgående tar upp en politisk dialog och hittar en gemensam grund för det fortsatta arbetet mot ett fungerande demokratiskt system. Detta borde kunna vara starkt eftersträvansvärt för alla inblandade eftersom detta tjänar det Thailändska folket bäst.


Interparlamentariska Unionen (IPU) har bedrivit ett nära samarbete med det Thailändska parlamentet och gett parlamentet stöd inom flera olika områden under många års tid. IPU har också engagerat Thailändska myndigheter beträffande fall som rör de mänskliga rättigheterna för ledamöter i Thailands parlament.


En trend eller en tendens som kunnat observeras i Thailand är ett ökande inslag av uteblivet politiskt beslutsfattande. Många viktiga politiska frågor har lämpats över på rättsväsendet för att frågorna ska kunna få en lösning. Detta förhållningssätt har gjort det allt svårare att på ett klart och tydligt sätt kunna upprätthålla "maktdelningsläran". Den makten ska rimligen delas mellan den lagstiftande församlingen (parlamentet), den verkställande makten (regeringen) och - slutligen - rättsväsendet med domstolarna i främsta rummet.


Hoppas på att fria och rättvisa val kan äga rum i Thailand, så snart som möjligt. Ett folkvalt parlament är en hörnsten i en demokrati. Det är inte bara viktigt att val organiseras snabbt, det är också mycket viktigt för alla parter att respektera ett kommande valresultat.