Vad är rätt och riktigt?

I dag har en partiledardebatt ägt rum i riksdagen. Detta innebär en möjlighet att bryta olika politiska förslag mot varandra. En förhoppning är att en sådan debatt kan leda till att de politiska alternativen blir tydliga. Faktum är dock - för att använda Stefan Löfvens vokabulär - att det förfaller vara lite problematiskt och rörigt på "Socialdemokraternas kant".

Det påstås från S att arbetlösheten skulle ha ökat, men faktum är att sedan regeringen tillträdde 2006 har antalet sysselsatta ökat med 200 000 personer och utanförskapet har därmed minskat med samma antal. Antalet förtidspensionerade, i dag kallat sjuk- och aktivitetsersättning, har minskat från 555 000 personer, till 386 000 personer. Detta är en minskning med 170 000 personer.

Skatteintäkterna har ökat med 40 miljoner kronor, om man jämför årets intäkter med 2006. Denna ökning kvarstår efter att inflationseffekterna har räknats bort.

 

De resurser som i Sverige läggs på skola och utbildning, på hälso- och sjukvård och på omsorg för äldre och funktionsnedsatta, har ökat. Det finns olika sätt att mäta detta på. Beroende på vilket beräkningssätt man väljer, är ökningen 40 till 70 miljarder kronor mellan 2006 och 2012. Även här har inflationseffekterna har räknats bort.

 

De offentliga utgifterna som andel av bruttonationalprodukten (BNP) är i princip oförändrade. 2006 var de offentliga utgifternas andel av BNP 50,8 procent. 2014 väntas de hamna på 50,7 procent.

Hur är det med välfärdsverksamheterna? Har det skett nedskärningar eller inte?

 

Faktum är att resurserna per elev i förskolan har ökat. Resurserna per elev i grundskolan har ökat. Resurserna per elev i gymnasieskolan har också ökat.

Antalet sysselsatta i kommunfinansierade verksamheter har ökat. Detsamma gäller antalet arbetade timmar.

Tillgängligheten i vården har förbättrats. Det finns nu cirka 150 fler vårdcentraler. Vårdköerna har minskat och andelen patienter som behöver vänta mer än 90 dagar har mer än halverats.

Lärartätheten mätt som behöriga lärare har ökat, tydligast i gymnasieskolan. I måttet antalet elever per lärare ligger Sverige betydligt bättre till än OECD-snittet, och detta såväl för låg- och mellanstadiet som för den eftergymnasiala utbildningen.

Antalet studenter på högskolan är i dag fler än 2006. Antalet utbildningsplatser på inom högskolesektorn har utökats och nästa år kommer antalet att uppgå till 300 000. Detta kan jämföras med att det år 2006 fanns 283 000 utbildningsplatser i den sektorn. Antalet registrerade studenter är större än 2006.

Arbetskraften har ökat med över 290 000 personer mellan 2006 och 2012.