Våld i nära relationer - artikel

I dagens upplaga av Norrtelje tidning skriver jag tillsammans med justitieminister Beatrice Ask. Artikeln handlar om våld i nära relationer och har rubriken "Vi vill få fler att kontakta polisen".
    

Artikelns ingress lyder på följande sätt: "Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige för brott i nära relationer och varje år dör i genomsnitt 17 kvinnor av våld från närstående."

I artikeln skriver vi bland annat följande:

"Att bli utsatt för våld, hot och trakasserier av en person som man har eller har haft en nära relation med orsakar stort mänskligt lidande och stor otrygghet. Sedan Alliansregeringen tillträdde har vi tagit initiativ till satsningar för att minska kvinnors utsatthet för brott och förbättra stödet till de kvinnor som blivit utsatta. Att minska våld i nära relationer är en fråga som fortfarande är högt prioriterad.

I Sverige polisanmäldes under förra året över 17 400 fall av misshandel mot kvinnor som inträffat inomhus av en bekant gärningsman och nästan 2 500 fall av grov kvinnofridskränkning. Det är fler anmälda fall än någonsin tidigare. Totalt har antalet anmälda brott av dessa slag ökat med 30 procent under de senaste tio åren. Under samma tidsperiod har antalet anmälningar om sådana brott även ökat i Stockholms län, och förra året anmäldes 5 388 brott. ...

Det är inte ovanligt att kvinnor som utsätts för våld av sin partner inte ser detta som brott. Normaliseringsprocessen innebär att det som är onormalt – i det här fallet våld, kränkningar och hot – gradvis blir en del av vardagen och därmed upplevs som normalt. Genom kommunikation kan vi sprida budskapet att hot och våld alltid är allvarliga brott som ska polisanmälas. ...

På regeringens uppdrag har Rikspolisstyrelsen under de senaste åren genomfört informationskampanjer gällande brott i nära relationer. Även om informationskampanjen inte har utvärderats ännu indikerar mätningar att den bidrar till att utsatthet för brott i nära relationer synliggörs. Regeringen ger därför Rikspolisstyrelsen nu i uppdrag att fortsätta med sitt informationsarbete och tillför ytterligare resurser för just detta arbete. ...

Genom att synliggöra våld i nära relationer och arbeta på flera olika fronter samtidigt kan vi på bästa sätt nå framåt i det angelägna arbetet att bekämpa denna typ av våld."

Här finns en länk till hela artikeln.

Vad är rätt och riktigt?

I dag har en partiledardebatt ägt rum i riksdagen. Detta innebär en möjlighet att bryta olika politiska förslag mot varandra. En förhoppning är att en sådan debatt kan leda till att de politiska alternativen blir tydliga. Faktum är dock - för att använda Stefan Löfvens vokabulär - att det förfaller vara lite problematiskt och rörigt på "Socialdemokraternas kant".

Det påstås från S att arbetlösheten skulle ha ökat, men faktum är att sedan regeringen tillträdde 2006 har antalet sysselsatta ökat med 200 000 personer och utanförskapet har därmed minskat med samma antal. Antalet förtidspensionerade, i dag kallat sjuk- och aktivitetsersättning, har minskat från 555 000 personer, till 386 000 personer. Detta är en minskning med 170 000 personer.

Skatteintäkterna har ökat med 40 miljoner kronor, om man jämför årets intäkter med 2006. Denna ökning kvarstår efter att inflationseffekterna har räknats bort.

 

De resurser som i Sverige läggs på skola och utbildning, på hälso- och sjukvård och på omsorg för äldre och funktionsnedsatta, har ökat. Det finns olika sätt att mäta detta på. Beroende på vilket beräkningssätt man väljer, är ökningen 40 till 70 miljarder kronor mellan 2006 och 2012. Även här har inflationseffekterna har räknats bort.

 

De offentliga utgifterna som andel av bruttonationalprodukten (BNP) är i princip oförändrade. 2006 var de offentliga utgifternas andel av BNP 50,8 procent. 2014 väntas de hamna på 50,7 procent.

Hur är det med välfärdsverksamheterna? Har det skett nedskärningar eller inte?

 

Faktum är att resurserna per elev i förskolan har ökat. Resurserna per elev i grundskolan har ökat. Resurserna per elev i gymnasieskolan har också ökat.

Antalet sysselsatta i kommunfinansierade verksamheter har ökat. Detsamma gäller antalet arbetade timmar.

Tillgängligheten i vården har förbättrats. Det finns nu cirka 150 fler vårdcentraler. Vårdköerna har minskat och andelen patienter som behöver vänta mer än 90 dagar har mer än halverats.

Lärartätheten mätt som behöriga lärare har ökat, tydligast i gymnasieskolan. I måttet antalet elever per lärare ligger Sverige betydligt bättre till än OECD-snittet, och detta såväl för låg- och mellanstadiet som för den eftergymnasiala utbildningen.

Antalet studenter på högskolan är i dag fler än 2006. Antalet utbildningsplatser på inom högskolesektorn har utökats och nästa år kommer antalet att uppgå till 300 000. Detta kan jämföras med att det år 2006 fanns 283 000 utbildningsplatser i den sektorn. Antalet registrerade studenter är större än 2006.

Arbetskraften har ökat med över 290 000 personer mellan 2006 och 2012.

Hur ser oppositionens regeringsalternativ ut?

Det saknas fortfarande - mindre än ett år före nästa riksdagsval - en samordnad opposition som kan ta ansvar för att leda Sverige. Frågan om vilket eller vilka andra partier man från Socialdemokraternas sida "vill ha med i båten" var påtagligt känslig inför förra valet och är knappast mindre känslig nu. Inte minst Vänsterpartiets ambitioner att inte bara vara ett regeringsunderlag utan att - efter valet 2014 - vara en del av en röd-gön regering ställer också med all säkerhet till problem för S. Det finns helt enkelt inte någon samordnad opposition, vilket i olika avseenden leder till en så kallad överbudspolitik.

Hur ser då situationen ut när det gäller förslag från oppositionen? Vad man kan konstatera är att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår skattehöjningar på mellan 25 och 70 miljarder kronor. Dessa skattehöjningar skulle belasta hushållen och hota jobben. Enbart förslaget om höjda arbetsgivaravgifter vid anställning av unga hotar 16.500 jobb.

Beräkningar visar att oppositionens förslag totalt leder till att antalet jobb blir mellan 70.000 och 140.000 färre. Beräkningar visar också att arbetslösheten skulle öka med cirka 1,7 procentenheter och därefter uppgå till 9,7 procent med Socialdemokraternas förslag. Detta antagande förutsätter att ingen lämnar arbetskraften i övrigt.

Resultatet blir med andra ord färre jobb, men fler "platser" i olika "system". Huvuddelen av de så kallade satsningarna går till utbyggda transfereringssystem. Detta riskerar en kostnadsökning som tar resurser som annars hade kunna satsas på skolan och omsorgsverksamheter.

I morgon är det partiledardebatt i riksdagen. Debatten börjar kl. 09.00. Möjligen är det bra för Socialdemokraterna att Stefan Löfven inte har möjlighet att vara med i den debatten efersom Löfvens motsägelser under senare tid knappast kan ha gynnat S.

Jag kommer att finnas i kammaren för att lyssna på debatten.

Rättsväsendet ett grundfundament för frihet

Det finns politiker som tror att det som politiker gör alltid är bäst och att politik ska få ett omedelbart genomslag i ett antal olika avgöranden som handlar om människors vardag. Underförstått handlar det alltid om det egna partiets politik. I många fall bygger ett sådant synsätt på bristande kunskap och systemförståelse.

Visserligen är politiker ibland satta att fatta beslut som innebär myndighetsutövning mot enskilda, men detta handlar i första hand om rättstillämpning och inte om politik. Politikers uppgift är att bygga systemet genom lagstiftning - förhoppningsvis - med ambitionen att skapa regler som ökar och förstärker enskilda människors frihet och möjligheter till självförverkligande. Däremot garanteras enskilda människors frihet och rättigheter i enskilda fall ytterst av domstolarna och rättsväsendet.

Rättsväsendet är centralt och grundläggande för en stat som värnar om enskilda männiksors frihet. Människor som bor i Sverige måste kunna tro på möjligheten att få ett bra och tryggt liv. Detta gäller alla människor i Sverige, även människor som bor i områden som uppfattas som otrygga. Rättsväsendet är till för medborgarna och ska fungera effektivt och rättssäkert. Här gäller lagen lika för alla. För den som bryter mot lagen måste följderna vara snabba och tydliga. Diskriminering ska inte få förekomma, varken på etnisk grund eller av något annan anledning.

Sedan 2006 har Alliansregeringen genomfört en historiskt stor satsning på brottsbekämpning. Sverige har nu fler poliser, åklagare och domare än någonsin. Antalet poliser har sedan 2006 ökat med drygt 2.500 till cirka 20.000. Rättsväsendet får i år drygt 10,3 miljarder kronor mer än 2006. Detta är kraftiga satsningar som också måste leda till resultat.

Enligt den nationella trygghetsundersökningen (NTU), som inkluderar många typer av brott, finns inga tecken på att brottsligheten har ökat sedan 2006. Människor känner sig också tryggare. Fler känner sig trygga när de går ut ensamma en sen kväll och färre oroar sig för att utsättas för brott jämfört med 2006.

 

Rättssäkerhet och rättstrygghet ska ständigt stå i centrum i rättsväsendets alla delar. Att människor känner sig trygga är bra men de ska de facto också kunna vara säkra i de situationer de känner sig trygga. Detta innebär i sin tur att det arbete som polisen utför inte bara ska vara ett utanpåverk som skapar en känsla utan att arbetet också ska motsvaras av konkreta och påtagliga resultat.