EU:s finanspakt

Under en tid har det talats mycket om EU:s finanspakt. Från delar av oppositionen har frågan om Sveriges deltagande beskrivits som att vi ansluter oss - bakvägen - till den monetära unionen, det vill säga euron. Detta är inte en korrekt beskrivning.

Finanspakten är ett mellanstatligt avtal som har framförhandlats för att förstärka budgetdisciplinen inom eurozonen. Skälet till att frågan om budgetdisciplin måste avgöras genom ett mellanstatligt avtal är att en fördragsändring inte har varit möjlig eftersom en sådan blockerades av Storbritannien. Syftet med finanspakten är att varje euroland i sin nationella lagstiftning ska införa striktare budgetregler så att risken minimeras för att stora budgetunderskott och skuldnivåer byggs upp. Dessa regler liknar de regler som Sverige införde efter den ekonomiska krisen på 1990-talet.

Även om Sverige inte ingår i eurosamarbetet så påverkas vår ekonomi i högsta grad av det ekonomiska läget i euroländerna. Svensk export utgör 50 procent av BNP varav 70 procent går till andra Europeiska länder. En ekonomisk nedgång i dessa länder leder därmed till minskad export för svenska företag, men även en tuffare situation på den svenska arbetsmarknaden. Moderaternas inställning är att det är bra att euroländerna vidtar ytterligare åtgärder för en striktare ekonomisk styrning än tidigare. Det är oerhört viktigt att berörda euroländerna gör allt de kan för att komma till rätta med de ekonomiska problem som de befinner sig i. Detta är viktigt för respektive lands egna utvecklingsmöjligheter men även för andra länder i eurozonen. Men därutöver även för alla länder som befinner sig utanför eurosamarbetet och som har en ekonomi som är starkt sammankopplad med euroländernas.

De EU-länder som står utanför eurosamarbetet (förutom Storbritannien, som redan har valt att stå utanför finanspakten) har erbjudits möjlighet att ansluta sig till finanspakten. Paktens regler får inga rättsliga konsekvenser för de länder som inte har euron som valuta (om de inte frivilligt väljer att ta på sig någon av paktens förpliktelser, vilket Sverige aldrig har avsett göra). Däremot får alla länder som ansluter sig till pakten inflytande på avtalets innehåll och som part i det mellanstatliga avtalet får Sverige även inflytande under paktens bestånd, vilket är viktigt om reglerna för pakten i framtiden skulle omförhandlas.

Sverige och andra icke-euroländer som ansluter sig till finanspakten får också delta i Eurotoppmöten när konkurrenskraft och den grundläggande strukturen för det framtida eurosamarbetet diskuteras. Det är viktigt att understryka att finanspakten inte på något vis påverkar Sveriges status vad gäller ett eventuellt framtida eurointräde. Detta är en fråga som helt och fullt avgörs av det svenska folket. Folkomröstningsresultatet från 2003 måste respekteras.

Moderaterna är positiva till att Sverige ansluter sig till finanspakten och det är glädjande att det finns en klar majoritet i Sveriges riksdag för ett svenskt deltagande vilket gör att Sverige nu är ett av de 25 EU-länder som ansluter sig till pakten.