Svar om ägarlägenheter

För ett par veckor sedan rapporterade jag här på bloggen om en person som i en insändarreplik i Svenska Dagbladet, riktad till mig, hade relevanta frågor om ägarlägenheter. Jag lovade då att snart återkomma med svar. Jag har skickat en replik med mina svar till Svenska Dagbladets insändarsida, Synpunkt. Jag kan dock konstatera att mina svar på frågorna ännu inte har blivit publicerade. Därför väljer jag att publicera den insända repliken i sin helhet nedan.

Ägarlägenheter ger nya möjligheter
Insändarskribenten Gunnel Klernäs pekar på några relevanta frågeställningar (SvD 12/2) kring ägarlägenheter och införandet av dessa.

Under våren kommer regeringen med en proposition med förslag om att det införs en möjlighet att bygga ägarlägenheter i Sverige. Riksdagsbehandling och beslut sker under hösten, med möjlighet att bygga från 1 januari 2009. Det bör påpekas att det ännu inte finns något färdigt förslag från regeringen.

Ägarlägenheter är en ny boendeform i Sverige som ökar valfriheten och mångfalden på bostadsmarknaden. Socialdemokraterna har hittills konsekvent avvisat ägarlägenheter som oönskade och onödiga.

Intresset är stort och många hör av sig med uppmaningar om att ägarlägenheter bör införas men det ställs också frågor om hur olika praktiska saker ska anordnas i ett hus med ägarlägenheter.

Jämförelsen med radhus eller kedjehus är bra då det i sådana områden ofta finns en eller flera gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening för förvaltningen av anläggningarna. Gemensamma anordningar och ytor i ett hus med ägarlägenheter kommer att förvaltas på liknande sätt. I praktiken finns också stora likheter med hur det fungerar i en bostadsrättsförening. En ägarlägenhet kommer dock att ägas direkt på samma sätt som en villafastighet eller ett radhus med äganderätt. Detta innebär bland annat att det inte kommer att finnas några begränsningar att hyra ut sin ägarlägenhet till skillnad från en bostadsrättslägenhet.

När frågan om ägarlägenheter utreddes för ett antal år sedan menade utredaren att införandet av ägarlägenheter sannolikt kommer att öka nyproduktionen av bostäder. Detta stämmer också med den bild vi har fått genom kontakter med företrädare för byggbranschen. Inledningsvis kommer ägarlägenheter att kunna skapas genom nyproduktion.

Anti Avsan, riksdagsledamot (m), Stockholms län

Tillval och frånval i hyreslägenheter utreds

Det sker mycket på bostadspolitikens område för närvarande. Eftersom det är angeläget att hyresrätten utvecklas så att den svarar mot hyresgästernas olika behov har regeringen beslutat att tillsätta en utredning för att se över hur förutsättningarna för hyresgäster att göra olika typer av tillval och frånval kan förbättras.

Utredaren uppgift är att finna en lösning som ger hyresgästerna så goda valmöjligheter som möjligt. Utredarens lösning ska också vara lätt att tillämpa för de berörda och därutöver förenlig med vad som i övrigt gäller för hyreslägenheter.

Boende i hyreslägenheter framför redan i dag ofta önskemål om att få anpassa sitt boende efter sina egna behov. En del hyresgäster är villiga att betala lite högre hyra för att kunna få tillgång till viss utrustning (tillval) medan andra vill ha lägre hyra och ställer därför lägre krav på sina lägenheter (frånval). Dagens regler innebär att hyresgästernas önskemål ofta inte kan tillgodoses.

Utredaren ska redovisa sitt betänkande i slutet av september 2008.

Diskriminering inom rättsväsendet

På Rapport och Aktuellt i dag hamnade en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) på nyhetsplats. BRÅ:s pressmeddelande hittar du här. I nyhetsrapporteringen var slutsatsen att diskriminering sker genom hela rättskedjan, det sistnämnda är för övrigt ett uttryck som jag ogillar.

I ingressen i BRÅ:s pressmeddelande anges följande: "Generaliserande föreställningar och oflexibla arbetssätt gör att personer med utländsk bakgrund riskerar att missgynnas i rättsprocessen. Breddad rekrytering och ökad status för tolkarna är några sätt att motverka diskriminering. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en ny rapport". Kursiveringen har jag gjort i syfte att belysa nyansskillnaden mellan nyhetsrapporteringen och BRÅ:s pressmeddelande.

Jag tycker att det är bra att frågan om rättstolkarnas ställning och kompetens hamnar i fokus. För egen del har det hänt åtskilliga gånger att jag har blivit upprörd över att tolkar inte har tagit sin uppgift på allvar eller brustit i kompetens och professionalitet. Jag ska nämna några exempel.

Jag kan erinra mig ett tillfälle då en engelskspråkig person biträddes av tolk. I ett sådant fall sitter man ju i viss mån med facit själv. Efter att förhöret hade pågått en tid slutade jag att lyssna på tolkens översättningar eftersom tolken inte lyckades översätta det som förhörspersonen faktiskt sade. Det som slog mig den gången var att jag hela tiden kunde övervaka huruvida tolken klarade översättningsuppgiften eller inte. Hur många liknande fall hade jag varit med om när översättningen skett från ett främmande språk jag inte behärskar? Skrämmande tanke!

Ett annat fall som jag minns särskilt är när en förhörsperson - trots bristande kunskaper i svenska språket - själv började protestera mot tolkens översättningar. Dessförinnan hade jag vid flera tillfällen sagt åt tolken att bara översätta vad förhörspersonen säger och inte referera och dra slutsatser av förhörspersonens utsagor. Tolken hade en benägenhet att säga: XX säger att ...... och XX menar att ...... Förhörspersonen påpekade till slut med viss irritation och uppgivenhet i rösten att "tolken översätter ju inte det jag säger". Jag avbröt förhöret och frågade om förhörspersonen ansåg att översättningen hade blivit fel från början. Jag var beredd att ta om hela förhöret från början och då i första hand med annan mer kompetent tolk. Vi lyckades dock i allt väsentligt - tack vare förhörspersonen själv - att reda ut vad som hade blivit fel översatt och kunde därefter avsluta förhöret. I det fallet ansåg jag att den ifrågavarande tolken var olämplig för sin uppgift.

Ett sista fall jag kan nämna är när handlingar i ett väldigt speciellt mål (i Svea hovrätt), som gällde förhållanden i Estland under andra världskriget, hade översatts till svenska. De rättsregler som var tillämpliga vid det tillfälle som skulle bedömas var något så udda som tsarrysk civilrätt. Eftersom jag talar och förstår estniska kunde jag konstatera ett antal felaktigheter i de översättningar som hade gjorts från estniska till svenska. Detta får ses som en illustration till att det även kan bli fel när handlingar översätts.

Här kan du ladda ner rapporten från BRÅ.

Måste det bli ISTID för att media ska intressera sig?

Foto: Olle Magnusson

De flesta politiker i stockholmsområdet kan emellanåt känna viss frustration över att media (och även lokaltidningar) visar så litet intresse för olika politiska frågor som i landsortspressen troligtvis hade förorsakat helsidesreportage. Nåja, det finns väl kanske vissa tidningar även i Stockholms län där intresset för lokala politiska händelser och politiker är större än i Huddinge. Jag funderar på om inte Norrtälje är att betrakta som landsorten i sådana sammanhang.

I går var det ISTID i Huddinge centrum, en isskulpturtävling som har ordnats under några års tid. På plats på Sjödalstorget fanns både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. I dag på morgonen kunde jag läsa i de båda stora dagstidningarna om arrangemanget. Tidningarna hade var sin förhållandevis stor artikel med bild. Här finns länken till SvD. DN däremot har ingen artikel i sin nätupplaga. Här finns bilder på isskulpturerna, klicka vidare på "Bilder från ISTiD i Huddinge Centrum".

Jag hade förmånen att - i egenskap av ordförande i Huge - dela ut priset till det vinnande laget med sin skulptur "GrIS". Nog var Olle Magnussons och Svenerik Jakobssons skulptur "Kejsarfamiljen" fin, men jag hade mina aningar om att segraren skulle kunna bli skulpturen "GrIS".

Ägarlägenheter och handel på Internet

Igår deltog jag i två interpellationsdebatter i kammaren. Den ena debatten handlade om konsumenters rätt vid handel på Internet. Det var Hillevi Larsson (s), kollega till mig i Civilutskottet, som interpellerade och integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, som också är konsumentminister, som svarade. Här hittar du interpellationen. Mina inlägg i debatten hittar du här och här. Om du vill ta del av hela debatten börjar du läsa här.

Den andra interpellationen hade också skrivits av en kollega i Civilutskottet, nämligen Egon Frid (v). Justitieminister Beatrice Ask besvarade interpellationen.

Frågeställningen i interpellationen handlade om vilket regelverk som ska gälla vid uthyrning av en ägarlägenhet. Egon Frid hade tagit till fasta på ett uttalande som Betrice Ask gjort i samband med ett seminarium om ägarlägenheter. Enligt ett citat i Dagens Juridik hade Beatrice Ask sagt att "uthyrning av så kallade ägarlägenheter ska få ske utan inskränkningar". Eftersom jag har läst 2000 års ägarlägenhetsutrednings betänkande förstod jag ganska snart vad Beatrice Ask hade hänfört sig till i sitt uttalande och på vilket sätt Egon Frid hade missuppfattat uttalandet. Uttrycket "utan inskränkningar" syftar inte på reglerna avseende skälig hyra utan på vad som gäller beträffande besittningsskyddet och hur länge lägenheten får hyras ut. När det gäller hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter finns det vissa inskränkningar för förstahandshyresgästen respektive bostadsrättshavaren vid uthyrning av sin bostad. En- och tvåfamiljshus får hyras ut utan inskränkningar och 2000 års ägarlägenhetsutredning menade att ägarlägenheter skulle få hyras ut på samma sätt. I debatten framhöll jag därför följande:

"När det gäller frågan om det ska finnas några inskränkningar i rätten att hyra ut finns den passusen i Ägarlägenhetsutredningen. Vad den tar syfte på är just att man ska jämställa ägarlägenheter med en- och tvåfamiljshus och inte med hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter som hyrs ut. För en bostadsrättslägenhet till exempel fordras många gånger godkännande av föreningen för att man ska kunna hyra ut. Här är det någon som äger sin bostad, och då ska det inte finnas några sådana inskränkningar enligt utredningen."

Eftersom Egon Frid lyfte frågan om besittningsskydd för hyresgäster som hyr i andra hand passade jag också på att redogöra för hur lagstiftningen ser ut på detta område. Om detta kan du läsa i mitt första debattinlägg. Mitt andra inlägg i interpellationsdebatten hittar du här.

Här hittar du interpellationen och vill du se samtliga inlägg i interpellationsdebatten startar du här.

Fortsatt förnyelsearbete

Inom moderaterna har vi tillsatt totalt nio arbetsgrupper för att fortsätta utvecklingen av vår politik. Fem av grupperna är tillsatta av partistyrelsen och fyra är tillsatta av riksdagsgruppens förtroenderåd.

Arbetet med politikutvecklingen är en öppen process där både partimedlemmar och utomstående är välkomna att höra av sig och komma till tals. För den som är intresserad av att följa arbetet i grupperna finns en blogg: Förnyelsebloggen.

För egen del arbetar jag i en riksdagsarbetsgrupperna, "Lika möjligheter för kvinnor och män". I direktiven står bland annat:

"Utvecklingsgruppens uppgift är att lämna förslag på hur moderaternas jämställdhetspolitik kan förnyas. Gruppen ska fördjupa sig inom några av de områden där behovet framstår som störst. Det gäller bland annat frågor som berör familj, arbetsliv och välfärd."

Arbetsgruppens direktiv i sin helhet hittar du här.

Arbetslösheten i Huddinge

Häromdagen kom arbetsmarknadsstatistiken från AMS för januari månad 2008. I min hemkommun Huddinge har arbetslösheten minskat med 315 personer i januari 2008 (1 407 personer) jämfört med motsvarande månad 2007 (1 722 personer). Regeringens kamp mot utanförskapet fortsätter......

Ägarlägenheter, men vem äger hissen?

Efter min replik på en insändare i Svenska Dagbladet häromdagen har en person i Farsta skickat in en ny insändare med frågor om ägarlägenheter. Insändaren har rubriken "Vem äger hissen i ett hus med ägarlägenheter?" Här finns länken till PDF-versionen av tidningsdelen "Synpunkt", sök sedan på datumet 12 februari. Frågorna är relevanta och jag kommer att besvara dem inom kort.

DN-referat från mötet med hyresgästföreningen

I onsdags var jag på ett möte om hyressättning i aulan på Norra Real. Jag skrev om detta samma kväll och här finns länken till det inlägget.

I pappersupplagan av Dagens Nyheter i går fanns en artikel om samma möte under rubriken "Oro för hyreschock". Journalisten Per Luthander skriver att "tonläget var högt uppskruvat, ibland nästan hätskt" hos ett par hundra arga hyresgäster. I en annan passus skriver han att det förekom "beskyllningar och glåpord från den mestadels äldre publiken".

Jag har inte någon anledning att återge hela DN-artikeln här. Det finns dock skäl att framhålla att artikeln på ett bra sätt speglar mötesstämningen.

Efterfrågan på ägarlägenheter

I måndagens (4/2 -08) Svenska Dagbladet fanns en insändare från en kvinna som efterlyste ägarlägenheter i Sverige. Alliansen har gått till val på att införa ägarlägenheter under mandatperioden. Därför skickade jag in en replik om detta till Svenska Dagbladets insändarsida. Min insändare publicerades idag.

Eftersom det inte går att länka till min insändare återger jag insändaren nedan i sin helhet. För den som vill ladda ner hela insändarsidan, inklusive min insändare, i pdf-format kan göra det här.

Alliansen på väg att införa ägarlägenheter
Julia Olson som efterlyser ägarlägenheter (SvD 4/2) kan känna sig lugn. De är på väg att införas i Sverige.

Regeringen arbetar med en proposition som beräknas vara klar i maj i år. Behandling i riksdagen kommer att kunna ske under hösten och beslut fattas före årets slut.

Socialdemokraterna har hitintills haft inställningen att ägarlägenheter är en icke önskvärd boendeform. Nu gör Alliansen slag i saken och inför dem.

En ägarlägenhet är inte detsamma som en bostadsrätt. En bostadsrättsinnehavare äger en ideell andel i en bostadsrättsförening och har bostadsrätt till en viss lägenhet. En ägarlägenhet ägs direkt på samma sätt som en egen fastighet. Man skulle kunna likna ägarlägenheter med radhus som byggts på höjden.

Anti Avsan, riksdagsledamot, m, Stockholms län

Möte om hyressättning

Tidigare i kväll var jag på ett möte om hyressättning i aulan på Norra Real. Mötet hade anordnats av några av de lokala hyresgästföreningarna i Stockholms innerstad. Det märkliga var dock att de två talarna från hyresgästföreningen sade sig ha lämnat - ja just det - hyresgästföreningen, dels på grund av missnöje med de så kallade trepartssamtalen som ägde rum mellan hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna för ett antal år sedan, dels eftersom man ansåg att hyresgästföreningen (som riksorganisation?) värnade antalet hyresrätter men däremot inte hyresnivåerna eller hyresgästerna.

Anförandena från de två personerna som företrädde hyresgästföreningen - eller hade företrätt men ändå företrädde eller företrädde någon annan eller hur det nu förhöll sig - var i båda fallen närmast av karaktären domedagsscenarios som målades upp med utgångspunkt från ett samrådsmaterial från utredningen om allmännyttans villkor. Hur de slutliga förslagen i utredningens betänkande kommer att se ut visste av naturliga skäl inte någon i möteslokalen. Såsom en upplysning i detta sammanhang kan det sägas att för närvarande ser det som att betänkande kommer att presenteras under april månad.

På mötet fanns det ett antal framförallt äldre genuint oroliga människor. Det fanns också ett inte obetydligt antal människor som var arga och som troligen - åtminstone delvis - därför ställde konstiga frågor. Någon frågeställare frågade envist varför regeringen ljuger (om vad undrade jag och säkert också ett antal andra av de närvarande)??? Den uppiskade oron var dock så hög att även ABC-nytt fanns på plats för att kunna direktsända från mötet.

Mer om hyror och kommunala bostadsföretag

Diskussionerna i media fortsätter om det förslag avseende allmännyttans villkor som ännu inte har presenterats. På olika håll framförs oro för kraftigt höjda hyror. Hyresgästföreningen tar i ordentligt och påstår att det kan handla om hyreshöjningar upp till 60 %. Uppgiften finns i en artikel i Expressen. Dagens juridik (nätupplagan) har däremot en nyanserad artikel om de aktuella frågeställningarna med rubriken "Stora regeländringar för kommunala bostadsföretag". På första sidan i det senaste numret av Rikdsdag & Departement finns nyheten "Marknaden ska styra hyrorna" och en artikel återfinns i själva tidningen. Det sägs där att hyresgästföreningen ser det ännu inte presenterade förslaget som en krigsförklaring.

Utredningen om allmännytans villkor ska presenteras i slutet av mars. Hur utredningens förslag i detalj kommer att se ut får vi se då.

Det finns dock skäl att påpeka att den utveckling och förbättring av bruksvärdessystemet som vi moderater vill se inte innebär att hyresgäster ska tvingas från hus och hem. Tvärtom anser vi att bruksvärdessystemet är ett viktigt skydd mot oskäliga hyreshöjningar. Detta system bör därför finnas kvar men samtidigt är det angeläget att man även fortsättningsvis tar hänsyn till sådana viktiga faktorer som läge och standard vid hyressättningen och att man i större utsträckning än i dag gör bruksvärdesbedömningen med utgångspunkt från bostadsmarknadens hela bestånd.

Vi moderater förespråkar dock inte under några förhållanden ett hyressättningssystem som leder till en chockhöjning av hyrorna.

Vad är rimliga hyror?

De senaste dagarna har frågan om hyresnivåer diskuterats bland annat i Dagens Nyheter och i Svenska Dagbladet. I lördags fanns följande artikel i DN med rubriken att hyrorna kan chockhöjas. Härefter följde ytterligare en DN-artikel om att hyresdifferentiering sker redan i dag och en artikel i samma tidning om att det förslag som utredningen om allmännytans villkor skulle ha lämnat var "chockerande". Faktum är att utredningen inte har lämnat något förslag ännu. I Svenska Dagbladet återfinns denna artikel med rubriken "Chockhöjning av hyror ska kort bostadsköer".

Moderaternas partistämma behandlade frågan om hyror och hyressättning. I en riksdagsdebatt i november 2007 redogjorde jag för partiets ställningstagande i frågan. I den debatten sade jag bland annat följande:

"Faktum är att vi som parti redan tidigare i varje fall har insett att det inte är realistiskt att införa marknadshyror eftersom det skulle få så pass allvarliga konsekvenser, framför allt i storstäder och på andra platser där det råder bostadsbrist. Marknadshyror som idé har Moderaterna därför i praktiken lämnat bakom sig för flera år sedan. Däremot anser vi att hyressättningssystemet behöver utvecklas. Den frågan är föremål för utredning, vilket vi alla mycket väl känner till.

Skälet till att vi moderater tog ställning i frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet är att vi en gång för alla ville sätta stopp för sådana diskussioner som hos människor har skapat rädsla och oro för vad moderat bostadspolitik kan leda till. Vi hoppas att vårt ställningstagande i frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet ska leda till att vi kan komma ifrån de låsningar som har uppkommit varje gång bostäder och framför allt hyresbostäder har debatterats. Vi hoppas att bostadsmarknadens parter är beredda att ta ett ökat ansvar för att utveckla bostadsmarknaden så att den fortsätter att vara trygg men samtidigt tar mer hänsyn bland annat till sådana faktorer som läget. Ingen ska behöva känna sig otrygg med vare sig moderat bostadspolitik eller regeringens politik.

En del i Moderaternas förnyelse är att se över bostadspolitiken. Alla viktiga funktioner och system i ett samhälle behöver ständigt vara föremål för omprövning, förbättring och utveckling, inte minst för att hela tiden kunna möta samhällets och människornas skiftande behov och önskemål. Vi anser att de som bäst står för den omprövningen, förbättringen och utvecklingen precis som på arbetsmarknaden är ansvarsfulla parter och inte politiker. Sedan får vi politiker hjälpa till att sätta ramarna, om det behövs med lagstiftning.

Nuvarande system är inte felfritt; det är vi nog alla överens om. Vi kan ju bara ta frågan om varför det inte har gått att bygga bostäder i den omfattning som det har funnits behov av, och framför allt varför det är svårt att bygga hyresbostäder. Dagens bostadsmarknad behöver en översyn där hänsyn tas till olika viktiga faktorer. Vad som förtjänar att påpekas särskilt är att bostaden, det egna hemmet, har en oerhört central betydelse för de flesta människor. Om hyresrätten ska fortsätta att vara en attraktiv boendeform måste regelsystemet ge hyresgästen trygghet. Det måste därför finnas ett besittningsskydd som fungerar i praktiken, vilket i sin tur innebär att det inte ska vara möjligt för en hyresvärd att göra sig av med en hyresgäst genom att driva fram orimligt höga hyreshöjningar. Bruksvärdessystemet är ett viktigt skydd mot oskäliga hyreshöjningar............

............ Samtidigt som hyresgästens ställning måste värnas vill vi att det ska vara attraktivt att vara fastighetsägare, såväl privat som kommunal fastighetsägare. Vi tror att bostadsmarknaden kan förbättras till förmån för alla berörda, vilket är syftet med den utredning som pågår. Utredaren ska i nära samverkan med bostadsmarknadens parter pröva behoven av förändring och samtidigt säkerställa att hyresgästernas trygghet inte hotas."

Ebberöds Bank

Om man läser mitt förra inlägg undrar man kanske vad Ebberöds Bank är. Man kanske också undrar vad varför jag anser att socialdemokraternas politiska alternativ är värre än Ebberöds Bank. De flesta har nog en vag uppfattning om det aktuella begreppet eftersom detta har använts från tid till annan inte minst i politiska sammanhang.

Ebberöds bank är titeln på ett danskt folklustspel som ursprungligen uppfördes på Nørrebro Teater i Köpenhamn i januari 1923. I Ebberöds Bank betalar man hela 8% i inlåningsränta men tar bara 4% vid utlåning. Numera sägs uttrycket Ebberöds Bank ge bilden av en verksamhet som är välmenande men svårt vanskött.

Svaret på varför socialdemokraternas politiska alternativ är värre än Ebberöds Bank är att detta alternativ knappast kan vara välmenande. Inte ens jag tror att socialdemokraterna har en så bristande analysförmåga.

Socialdemokraternas alternativ = Värre än Ebberöds Bank

På DN-debatt i dag återupprepar Mona Sahlin och Thomas Östros det enda besked socialdemokraterna har gett om sin politik. Miljarder ska spenderas på jobbförstörande åtgärder. Höginkomsttagare ska få höjd a-kassa för att inte jobba och låginkomsttagare som jobbar ska få kraftigt höjd skatt. Det är en politik som skulle cementera utanförskapet och ge mindre pengar till välfärden.

Förslaget om höjning av a-kassan skulle i sig innebära 22.000 färre sysselsatta och medföra ytterligare 13.000 arbetslösa. Till detta kommer förslagen om höjda skatter och andra återställare. Den samlade effekten av socialdemokraternas politik - som får anses vara motsatsen till en fungerande jobbpolitik - skulle innebära minst 60.000 färre sysselsatta och skattehöjningar motsvarande cirka 20 miljarder kronor. Om sossarna fick bestämma skulle dörrarna till arbetsmarknaden stängas för många som nu har sett dem öppnas. Samtidigt skulle exempelvis förskollärare och sjuksköterskor få skatten höjd med omkring 400 kronor varje månad. Förslagen är inte nya. De fördes fram redan i socialdemokraternas budgetförslag i höstas.

Det saknas dock fortfarande besked om hur avgifterna i a-kassan ska hanteras. Ska dessa också återställas och hur ser i så fall finansieringen ut? Om avgifterna skulle återställas innebär detta en kostnad för att generera ytterligare förluster för såväl enskilda som hela samhället. Resultatet skulle bli ett växande utanförskap i stället för satsningar för att fler ska få jobb och på viktiga välfärdsverksamheter. I vår moderata agenda är det välfärdsverksamheterna som nu står på tur.

Konsekvent hänger socialdemokraterna också upp sig på vårdnadsbidraget, som är en del i en större familjepolitisk reform som ska ge ökade möjligheter för barnfamiljer att forma sin vardag. En modern familjepolitik måste förena jämställdhet med valfrihet. Därför föreslår Alliansregeringen en jämställdhetsbonus, en möjlighet för kommuner att införa vårdnadsbidrag, barnomsorgspeng och mer kunskap i förskolan. Vår familjepolitik ökar mångfalden i barnomsorgen, ger möjlighet till mer tid med barnen och stödjer jämställdhet i familjerna, samtidigt som både kvinnor och män uppmuntras till arbete.

Härutöver satsar vi på forskning och högre utbildning samt en bra skola för de yngre barnen. Resurserna för forskning ökas med 1,24 miljarder i år. Den högre utbildningen tillförs redan 360 miljoner för skapa bättre kvalitet och en särskild forskningsproposition förbereds. Inom skolan genomförs bland annat en särskild läsa-skriva-räkna-satsning om 900 miljoner, 3,7 miljarder satsas på fortbildning för lärare, 40 miljoner för åtgärdsprogram mot mobbning, skriftliga omdömen och ökade befogenheter för lärare att skapa lugn och ro i klassrummen.

Vi genomför en politik för fler jobb, som gör det mer lönsamt att arbeta och möjliggör satsningar på bättre kvalitet i viktiga välfärdsverksamheter. Vilket är socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets gemensamma alternativ? ........ Svar: Något sådant alternativ existerar inte!