Försvarsfrågor

Eftersom civilutskottet (gamla lagutskottet + gamla bostadsutskottet) i praktiken har dubbla beredningsområden jämfört med andra riksdagsutskott får jag inte så mycket tid över för försvarsfrågor.

Jag har dock tidigare arbetat med försvarsfrågor inom polisen under sex års tid och då bland annat skrivit publikationen folkrätt för poliser, en lärarhandledning till det videogram med samma titel som som producerades av Polishögskolan.


Jag är också medförfattare i kustjägarnas jubileumsbok som gavs ut i samband med kustjägarverksamhetens 50-års jubileum 2006. I den boken skriver jag om utbildningsåret 1976 - 77. Jag var 18 år när jag ryckte in på kustjägarskolan en gråmulen höstdag 1976.

Besök på Marinbasen och Kockums i Karlskrona samt på F17 i Ronneby

Den 12, 13 och 14 september besökte jag Marinbasen och Kockums i Karlskrona samt F17 i Ronneby tillsammans med den moderata försvarskommittén. Besöket var planerat sedan tidigare och inte någon "brandkårsutryckning" i försvarsfrågan.

Under torsdagen (den 13 september) besöktes först tredje sjöstridsflottiljen. Där fick vi en presentation och en rundvisning ombord på HMS Härnösand - en korvett av Visby-klass. Därefter togs vi med på en sjötur med HMS Trossö i det alldeles utomordentligt vackra vädret. HMS Trossö deltog i övning Tipex som ägde rum strax utanför Karlskrona. Från HMS Trossö hämtades vi med stridsbåt 90 och transporterades sedan åter till Marinbasen där vi besökte första ubåtsflottiljen.

Det var ett tag sedan jag åkte i en stridsbåt 90. Under min värnpliktsutbildning åren 1976 - 77 och under krigsförbandsövningar under tiden därefter tillbringade jag dock ganska många timmar i den tidens motsvarighet; transportbåt större, landstigningsbåt eller så kallad 200-båt.

Lokal media fanns naturligtvis på plats och jag blev intervjuad av två journalister som dock inte publicerade någonting av det jag sade. Om man uttrycker sig nyanserat blir det inte så mycket att göra sensationell journalistik på. Av det skälet kom i stället andra riksdagsledamöters uttalanden på pränt. Alla var dock inte glada när lokaltidningarna lästes vid frukostbordet nästa morgon.

Efter rundvisning ombord på en ubåt av Gotlands-klass informerades vi om vad en sådan svensk ubåt hade presterat i samband med marina övningar i USA under två års tid. Ubåtens förmåga och egenskaper hade uppenbarligen imponerat djupt. Slutligen förevisades vi några byggnader som var under uppförande på basen och vandrade runt i "finska kyrkan" som hade renoverats på ett hedervärt sätt. Sedan var det dags att besöka Kockums som bland annat bygger de nyss nämnda ubåtarna av Gotlands-klass.

Under fredagen (den 14 september) besöktes Blekinge flygflottilj (F17) i Ronneby. Efter information om läget för den del av NBG (Nordic Battle Group) som utbildas av F17 följde information om JAS 39 Gripen och därefter en rundvandring i hangarerna. Till lunchen anslöt också personal från helikopterverksamheten. Stämningen var tryckt med anledning av den tragiska helikopterolyckan som hade inträffat ett par dagar tidigare. Efter lunchen skrev jag mitt namn i de kondoleansböcker som fanns tillgängliga och växlade några ord med förbandets präst. Naturligtvis gick tankarna också till de förolyckades nära anhöriga.

Satsning på samlad information om boendefrågor

Regeringen vill samla information om boendefrågor för konsumenter. Boverket får därför i uppdrag att upprätta en informationsportal.

Flera utredningar har påvisat konsumenternas behov av samlad information om bostads- och boenderelaterade frågor. Problemet är att förekommande information om köp och försäljning av bostäder och andra frågor om boende och byggande i dag är utspridd på en mängd olika myndigheter såsom Konsumentverket, Fastighetsmäklarnämnden, Boverket och Energimyndigheten.

Riksrevisionen har i en granskningsrapport konstaterat att många konsumenter har klagomål på fastighetsmäklare. Det kan vara svårt för en konsument att avgöra vart han eller hon bör vända sig med sina klagomål. En stor del av klagomålen hos Allmänna reklamationsnämnden och de kommunala konsumentvägledarna utgörs för övrigt av boenderelaterade frågor.

Regeringen vill ge Boverket i uppdrag att i samråd med Konsumentverket och Fastighetsmäklarnämnden kartlägga behoven och utbudet av information samt att föreslå tillvägagångssätt för att upprätta en samlad informationsportal om boendefrågor.
Portalen bör innehålla information om olika upplåtelseformer, finansiering och lagstiftning, rättigheter och skyldigheter på bostadsmarknaden, försäkringar, boendekalkyler, bosparande, byggande och renovering, andrahandsuthyrning och bostadsbidrag. Portalen kan därutöver innehålla information om inomhusmiljöfrågor (exempelvis frågor om ventilation, fukt- och mögelskador och om radon) samt information om sådant som man bör tänka på inför köp eller försäljning av fastigheter och bostadsrätter och vid anlitandet av fastighetsmäklare. Portalen ska länka till andra relevanta myndigheter, organisationer och aktörer.

Anslagen för denna satsning ligger inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik som sorterar under civilutskottet.

Nämndemannautbildning

För lite mer än en och en halv vecka sedan ägde det första utbildningstillfället för moderata nämndemän från Stockholms stad och län rum. Inbjudna var nämndemän i länets tingsrätter och Svea hovrätt. Intresset var mycket stort och frågan är om så många människor vid något tillfälle tidigare har befunnit sig samtidigt i Schönfeldska praktsalen. Deltagarantalet var lite drygt 160 personer.

Borgarrådet Mikael Söderlund fick i egenskap av representant för Stockholms stads förbundsstyrelse inleda med en mer allmän presentation från sitt ansvarsområde för att sedan avsluta med lite reflektioner om hur han såg på sin tid som nämndeman och nämndemannauppdraget. Därefter redogjorde vår justitieminster Beatrice Ask för vad som är på gång inom justitiedepartementet. Programmet fortsatte med att Marie Schött (nämndeman i Stockholms tingsrätt) och Solveig Fröberg (nämndeman i Svea hovrätt) berättade om hur de såg på nämndemannauppdraget och om sina egna erfarenheter. Därefter var det dags för mig - i egenskap av sammankallande i samrådsgruppen för nämndemän - att träda in och svara på allehanda frågor tillsammans med Marie och Solveig. Det kom upp en mängd frågor om nämndemannatjänstgöringen, frågor om ansvar, skuld och påföljdsbestämning, men även om hur jag som domare ser på olika saker. Nuförtiden har jag tyvärr inte möjlighet att diskutera denna typ av frågor så ofta, så jag kände en viss längtan tillbaka till mitt arbete som rådman i Stockholms tingsrätt. Programmet avslutades med en presentation av min syn på samrådsgruppens roll och syfte.

En högst väsentlig sak att framhålla i ett sammanhang som detta är att en nämndeman aldrig någonsin får lägga sin politiska uppfattning till grund för dömandet och att en nämndeman är lika bunden av gällande rätt (lagstiftning och rättspraxis) som en lagfaren domare.

Huge Fastigheter AB:s ägardirektiv

Peter Andersson (s) citerar på sin blogg vad jag skrev den 9 september om Huge Fastigheter AB:s ägardirektiv från förra mandatperioden. Peter Andersson har valt ut det första av två stycken. Det andra stycket har han inte citerat. Jag kan i och för sig förstå varför han inte har gjort det. I det andra stycket står nämligen följande:

"För en moderat Hugeordförande kändes det ju bra att Huge låg bra till redan tidigare. Men det som gjorde att det kändes alldeles särskilt bra var att de nya ägardirektiven nu är ännu mycket bättre än tidigare. Jag lade under våren ned en hel del energi på att göra ägardirektiven tydligare och mer konsekventa. Dessutom plockades alla onödiga upprepningar bort. Det var bland annat upprepningar av aktiebolagslagens regler och upprepningar av vad som står i bolagsordningen."

Om de nya ägardirektiven skulle ha granskas av Boverket tror i vart fall jag att de skulle ha haft alla möjligheter att bedömas som de i särklass bästa. Den granskningen lär i förekommande fall vara gjord vid samma tid nästa år, så vi får väl se.... Sedan förhåller det sig självklart så att Boverket inte bedömer vilka ägardirektiv som bäst återger socialdemokratisk politik, vilket Peter Andersson tycks tro. Det är snarare om ägardirektiven är tydliga och om ägarkommunen uttalar vad man vill med sitt bostadsbolag som är de avgörande kriterierna vid bedömningen.

Fortsatt goda tider på arbetsmarknaden

I dag kom Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning för augusti. Siffrorna är - precis som för juli - glädjande. På ett år har 131 000 personer kommit i arbete. En stor del av ökningen, 46 000 personer, ligger i åldersspannet 16-24 år.

AMS presenterade i tisdags, den 11 september, arbetsmarknadsläget för augusti. Även dessa siffror visar på en positiv utveckling, nämligen att fler kommer i jobb och att arbetslösheten bland unga sjunker.

Bryter man ned siffrorna från AMS till kommunal nivå och därefter tittar på min hemkommun Huddinge så ser man att arbetslösheten i augusti 2007 ligger på 2,8 procent, vilket motsvarar
1 627 arbetslösa. I augusti 2006 var motsvarande siffra 3,4 procent (1 974 arbetslösa).

En politik som leder till att fler kommer i arbete har medför bara vinster, både ur ett mänskligt och ur ett ekonomiskt perspektiv.

Vårbyfestivalen

Den 7-9 september ägde Vårbyfestivalen rum i Vårby Gård. När jag kom till platsen för aktiviteterna strax före kl. 15.00 i lördags blev jag förvånad över alla tivoliattraktioner som fanns på platsen. Vårby Gårds bo- och trivselförening hade uppenbarligen lyckats väl i sina ambitioner.

Kl. 15.00 började invigningen av det som egentligen inte har varit någonting annat än underhållsåtgärder - låt vara uppskattade sådana - från Huge Fastigheter AB:s sida. Först ut var Rolf Carlsson (s), ordförande i Huge under förra mandatperioden. Därefter var det min tur. Jag talade i egenskap av nuvarande ordförande i Huge om att jag anser att Vårby Gård är ett fint område som till stora delar ligger inbäddat i grönska. Jag återkopplade även till den historiska dimensionen för att sedan nämna något om underhållsåtgärder i allmänhet, det förhållandet att Huge klarar underhållet av fastigheterna i sina miljonprogramsområden, något om kommunens satsning på utomhusmiljön i Vårby Gårds centrum, upprustningen av Vårbyskolan och problemet med kvalitén i själva centrumanläggningen.

Invigningen avslutades av Mats Odell som redogjorde för regeringens bostadspolitik och vilka ambitioner som finns för framtiden. Efter Mats Odells anförande guidade Huges områdeschef Bengt Backman runt i området. Rundvandringen avslutades på Huges områdeskontor där det bjöds på utmärkt förtäring. Efter besöket på områdeskontoret bar det av till moderaternas årligen återkommande och välbesökta grillfest vid Magasinet i Segeltorp.

Boverkets plan- och byggdagar

I början på veckan (måndagen den 3 -- onsdagen den 5 september) var jag på Boverkets plan- och byggdagar i Karlskrona. Under måndagen började programmet med en inledande debatt om plan- och bygglagen (PBL) och dess grundprinciper som firar 100 år i år. Panelen bestod av ett antal personer som i sitt dagliga arbete sysslar med samhällsplanering. En informativ och bra tillställning!

Under tisdagen deltog jag i seminariet, "Nyttan med allmännyttan?" och under onsdagen satt jag i den stora skaran som intresserade sig för seminariet "Med PBL ska staden byggas!". Enligt en uppgift från den ansvarige avdelningschefenpå Boverket, Micaela Schulman, hade 245 personer anmält sig till PBL-seminariet. Totalt deltog 850 personer i plan- och byggdagarna.

Jag är positivt överraskad av både innehållet och kvalitén på den inledande debatten och de två seminarier som jag deltog i.

Först något om seminariet "Nyttan med allmännyttan?" som gav tillfälle till reflektioner kring kärnfrågan: Vad är egentligen nyttan med allmännyttan? Seminariet kan nog närmast beskrivas som en diskussion kring frågan om kommunerna ska äga bostäder efter att den frågan satts i relation till framtidens utmaningar.

Efter en bred men samtidigt djupgående diskussion presenterade tre kommuner sin hantering av sina bostadsbolag. Nacka kommuns beslut att sälja allt jämfördes med vad som skett i Malmö och i Göteborg. I exemplen från Malmö och Göteborg var det tydligt att allmännyttan ryckte in när en situation inte kunde hanteras tillfredsställande på andra sätt. Så har allmännyttan fungerat historiskt och det finns nog i vissa fall fortfarande behov av att det är så i dag. Lite kortfattat kan man nog säga att om allmännyttan inte behövs som kommunalt redskap så behöver kommunen inte heller ha ett bostadsbolag. Intressant var också att man i Göteborg hade träffat en blocköverskridande överenskommelse om bostadspolitiken och allmännyttans roll.

Under seminariet framkom det att man från Boverkets sida hade tittat på ett antal kommuners ägardirektiv till sina bostadsbolag. Man hade bland annnat studerat Huddinge kommuns ägardirektiv till Huge Fastigheter AB. Huges ägardirektiv ansågs vara mycket bra - bland de bästa man sett - trots att det var ägardirektiven från den förra mandatperioden när kommunen hade en (s)-ledd majoritet.

För en moderat Hugeordförande kändes det ju bra att Huge låg bra till redan tidigare. Men det som gjorde att det kändes alldeles särskilt bra var att de nya ägardirektiven nu är ännu mycket bättre än tidigare. Jag lade under våren ned en hel del energi på att göra ägardirektiven tydligare och mer konsekventa. Dessutom plockades alla onödiga upprepningar bort. Det var bland annat upprepningar av aktiebolagslagens regler och upprepningar av vad som står i bolagsordningen.

Seminariet "Med PBL ska staden byggas!" hade två inledande föredragshållare, dels advokaten Annika Gustafsson, som gick igenom ett antal problem och kommenterade aktuella rättsfall, dels juristen Peggy Lerman, med sin byrå Lagtolken PL AB. I egenskap av domare är jag på grund av tidigare omfattande erfarenheter nästan automatiskt skeptisk till "jurister med en egen liten låda". När det gällde Peggy Lerman undrade jag särskilt också med tanke på den klädsel hon hade valt. Hennes klädsel stod i skarp kontrast mot Annika Gustafssons korrekt advokatmässiga klädsel.

Efter att Peggy Lerman hade börjat sitt föredrag byttes min skepsis snabbt till beundran av ett väl genomfört, bra framfört och för målgruppen bra illustrerat föredrag. Det lämnades tydliga besked om att PBL inte utnyttjades så som det var tänkt, att PBL var ett alldelses utmärkt instrument för samhällsplanering och att uppfattningen att "PBL inte fungerar" i första hand nog berodde på bristande egen kompetens. Budskapet togs emot med applåder och näst intill jubel trots att det egentligen var klart negativt för nästan samtliga seminariedeltagare. Peggy Lerman klargjorde också på ett bra och tydligt sett hur miljöbalken (MB) och PBL griper in i varandra och hur man måste resonera för att undvika att exempelvis detaljplaner senare helt eller delvis sätts ur spel med stöd av bestämmelser i miljöbalken. Med tanke på vad Peggy Lerman talade om, hur hon gjorde det och hur hon hade illustrerat föredraget (med familjens hund) framstod även hennes klädsel som helt rätt efter en stund.

Från deltagarna efterfrågades exempel på hur man kan minska antalet överklagade planer.
Peggy Lerman svarade att det finns många sådana exempel som fungerar alldelses utmärkt. Det viktiga är att man från kommunens sida har en tidig dialog och att man lyssnar ordentligt på de synpunkter som kommer fram. "Den metoden kallas PBL!" En kvinna som numera sade sig arbeta på Sveriges kommuner och landsting (SKL) upplyste om att när hon tidigare var ansvarig för alla planfrågor i en kommun överklagades endast en handfull av flera hundra planer på grund av en välutvecklad dialog.

Slutsatsen av det andra seminariet blir närmast att om man är missnöjd med PBL så saknar man kunskaper att använda regelverket. Därmed inte sagt att det inte behövs förändringar.

Min egen allmänna utgångspunkt är att ingenting är så bra att det inte kan göras ännu bättre.

Bra start på september

September månad har startat bra. Enligt AMS veckostatistik för vecka 35 minskade arbetslösheten med 5 072 personer. Jämfört med samma vecka förra året är det en minskning med 123 983 personer.