Från hyresrätt till bostadsrätt

I ett inslag i gårdagens Rapport framkommer att det skett ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt i elva av landets kommuner under förra året. I samma inslag framkommer också att 142 kommuner uttryckte intresse för ombilda delar av sina allmännyttiga bostäder till bostadsrätter i samband med att den så kallade stopplagen avskaffades.

Hurvida elva kommuner som ombildar delar av sitt lägenhetsbestånd efter lagändringen är mycket eller lite är i grunden ointressant. Det som är intressant är att lagändringen gav kommunerna makten över sina bostadsbolag tillbaka. Kommunerna och deras bostadsbolag har fått ta av sig den statliga överrock som den förra regeringen klätt dem med. Det är den viktigaste konsekvensen av lagändringen. Om just detta har jag skrivit tidigare här på bloggen, redan för ett drygt år sedan.

Om det finns en efterfråga bland hyresgästerna att köpa sin bostad ska man ha möjlighet att göra så. Det är lagändringens syfte på individnivå, så att säga.

Jag är ordförande i det kommunala fastighetshetsbolag Huge i Huddinge. Vi har omvandlat hyreslägenheter till bostadsrätter och vi har gjort det utan något bråk, bortsett från sådant som kan etiketteras som "plikskyldigt". Vår strategi är att inte tvinga på någon att köpa sin bostad om man inte vill men kommer det hyresgäster till oss och signalerar att de vill köpa så har vi en färdig process för hur detta ska gå till.

Huge håller för närvarande på att omvandla knappt tio procent av sitt bestånd, enligt ovanstående tillvägagångssätt. Samtidigt nyproduceras ungefär lika många hyreslägenheter.

Generellt kan sägas att boendeformerna är alldeles för politiserade, både från höger och vänster, och detta har skapat låsningar. Min uppfattning är att man inte ska tvinga på någon en viss typ av boendeform. Därför är det viktigt med flera olika typer av boendeformer. Ytterligare en boendeform tillkommer nästa år när ägarlägenheter införs i Sverige.

Intervju om sjöfylleri

– Statistiken visar att nykterhetsbrotten på sjön inte ökar. Hela frågan har väckts för att intensiteten i trånga farleder och antalet snabba båtar har ökat. Det är också skälet till att man tittar på frågan om förarbehörighet. Den frågan ligger inte på mitt bord, men krav på förarbevis kan ge en ökad medvetenhet om hur man beter sig på sjön. Som exempelvis att hålla sig nykter.

Så säger jag i en intervju i tidningen Accent om förändrad promillegräns på sjön. Hela tidningen, och artikeln där jag medverkar, finns att ladda ner i pdf-format här. Artikeln börjar på sidan 18 i filen.

Lyssna på Fredriks tal i efterhand

Om du inte hade möjlighet att åka till ett soligt Vaxholm och lyssna på Fredrik Reinfeldts tal i lördags så finns det möjlighet att lyssna på hela talet via webben. Klicka bara på länken.