Fastighetstaxering ... avveckling eller förenkling?

I dag överlämnade Bostadstaxeringsutredningen sitt utredningsbetänkande (SOU 2012:52) till Finansdepartementet med förslag om avveckling eller - alternativt - förenkling av fastighetstaxeringen. Förslaget har fått viss uppmärksamhet i media under dagen.

Utredningens uppdrag har varit att föreslå två alternativ för den framtida fastighetstaxeringen. För det första: Hur fastighetstaxeringen av bostäder och lantbruk kan avvecklas, med aktuella följdändringar, som gäller exempelvis den löpande beskattningen. För det andra: Hur fastighetstaxeringen av bostäder avsevärt kan förenklas.

Det första alternativet är det så kallade:

Avvecklingsalternativet

Den allmänna och förenklade fastighetstaxeringen avvecklas för bostäder och lantbruksenheter, vilket innebär att några taxeringsvärden inte längre fastställs för denna typ av fastigheter.

Avvecklingen innebär att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden. Utredningen föreslår därför en ny modell för beräkning av den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten. Modellen utgår från byggnadens storlek och markarean (högst 300 m² boarea för småhus och 3 000 m² för tomtmark för småhus). Avgiften och skatten anges i kronor per kvadratmeter och differentieras för tre kommungrupper; storstads-, mellan- och glesbygdskommuner (region 1, 2 och 3).

För småhus införs ett avgiftstak på 5 400 kronor per hus och 4 600 kronor per tomt. Det nya avgiftstaket påverkar främst fastighetsägare i region 1 där ca fyra procent kommer att betala 10 000 kronor (5 400 kronor + 4 600 kronor). I region 2 och 3 är avgiftstaken i praktiken lägre beroende på lägre skatt/avgift per m² och på storleksspärrarna. I region 2 kommer drygt en procent att nå avgiftstaket 9 600 kronor. I region 3 är det endast ca 0,25 procent som når avgiftstaket 6 450 kronor.

För flerbostadshus ligger byggnadens totala storlek till grund för beräkningen av skatt och avgift.
De totala intäkterna till stat och kommun blir i princip oförändrade, totalt ca 15 miljarder kronor per år. Det sker ingen omfördelning av skatten och avgiften mellan de tre regionerna. Förslaget innebär dock en omfördelning av fastighetsavgiften mellan fastighetsägare eftersom grunden för beräkningen utgör yta istället för värde.

Avvecklingsalternativet innebär att statens direkta administrativa kostnader och fullgörandekostnaderna för fastighetsägarna beräknas minska med 90 miljoner kronor per år.

Det andra alternativet är det så kallade:

Förenklingsalternativet

Om detta förslag skulle genomföras föreslås följande större förenklingar.

 Värderingsmodellerna för småhus förenklas.

 Förfarandet anpassas till den nya skatteförfarandelagen.

 Deklarationstidpunkten senareläggs till den 15 februari samma kalenderår som taxeringen avser.

 Storleksgränsen för bebyggd tomtmark utökas till fem hektar. Detta innebär att mindre lantbruksenheter kommer att övergå till småhusenheter.

 Begreppet vårdbyggnad anpassas till socialtjänstlagen.

 Fastighetsavgiften för studentrum i korridor sänks till en fjärdedel av ordinarie belopp per lägenhet.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid fastighetstaxeringen år 2015.