Fler bilder från gårdagens lunchkampanjande finns här. Dessutom vill jag gärna slå ett slag för de moderater i Huddinge som var ute och kampanjande tillsammans med min tidigare riksdagskollega och nuvarande finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter Svärd. Bilder finns här.
Här finns bilder från hela kampanjveckan.
Det ska löna sig att arbeta. Det är viktigt att de som arbetar känner att arbetet ger något tillbaka i plånboken. För att stärka arbetslinjen och bekämpa utanförskapet kommer regeringen att föreslå ett tredje steg i jobbskatteavdraget och ett sänkt uttag av den statliga inkomstskatten.Det tredje steget innebär att vårdbiträden, sjuksköterskor och metallarbetare får 200 kronor mer kvar varje månad. Detta innebär det att ett vårdbiträde fått, i genomsnitt, drygt 1 100 kronor mer kvar i månaden sedan regeringsskiftet 2006. Motsvarande summa för en metallarbetare är drygt 1 350 kronor, en sjuksköterska ungefär 1 475 kronor och en gymnasielärare drygt 1 500 kronor.
Från den första januari nästa år sänks skatten ytterligare för alla som arbetar. Mest betydelsefullt för dem som tjänar minst. Totalt omfattar förslaget 15 miljarder kronor. Det blir ännu ett steg på vägen för att förbättra värdet av arbete. Det ger alla dem som varje dag går till jobbet och bidrar till vårt lands välstånd mer kvar av lönen. Ett större utrymme att forma den egna vardagen med.
Fler företagare får möjlighet att erbjuda jobb åt alla som vill göra en insats.Som aviserats i andra sammanhang bekräftade också statsministern att det kommer en satsning på pensionärerna i form av en skattesänkning. Det skattesänkning som tidigare presenterats motsvarar en årlig sänkning på 2 300-2 500 kronor. Tyngdpunkten ligger på de pensionärer som har de lägsta pensionerna, ofta kvinnor som har garantipension eller liten inkomstpension. Därtill höjs äldreförsörjningsstödet och särskilt bostadstillägg till pensionärer så att personer som har hela eller delar av sin försörjning via dessa system får del av förbättringen. Även förbehållsbeloppet vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen höjs till följd av förslaget.
I dag ägnar sig kommuner som Huddinge och Österåker åt affärer som är olagliga i det privata näringslivet med enda syfte att klämma ut mer pengar ur sina hyresgäster.Utöver att det är svårt att utläsa vad det handlar om i sak så är det en felaktighet. Huges jurist har varit kontakt med Hyresgästföreningen om detta och Hyresgästföreningen har nu lagt ut en rättelse på sin hemsida. Rättelsen i sin helhet lyder:
Korrigering av uppgift om förvärvslån i Huddinge kommunVarken Huddinge eller Huge ägnar sig således åt verksamhet som är olaglig. Värt att notera i sammanhanget är att Huge, enligt Hyresgästföreningen, har stockholmsregionens lägsta hyror för nyproducerade lägenheter och bland de lägsta hyrorna i det äldre bostadsbeståndet.
I den debattartikel som publicerades på DN Debatt måndagen den 8 september togs frågan om utdelningsbegränsning för de kommunala ägarnas vinstuttag upp. Som exempel på oskäliga vinstuttag angavs Huddinge kommuns hantering av bostadsföretaget HUGE. Kommunen lät det egna företaget Tomtberga förvärva HUGE med ett lån från kommunen på 990. Därefter fusionerades de två företagen till nuvarande TomtbergsHUGE och Huddinge kommun garanteras en årlig avkastning från företaget på ca 70 milj. kr vilken täcks genom hyresintäkter.
I artikeln påstods att förfarandet skulle vara förbjudet för privata aktiebolag: ”I dag ägnar sig kommuner som Huddinge […] åt affärer som är olagliga i det privata näringslivet med enda syfte att klämma ut mer pengar ur sina hyresgäster.” Det stämmer inte längre. 2007 ändrades aktiebolagslagen och förbudet mot så kallade förvärvslån togs bort.
– Statistiken visar att nykterhetsbrotten på sjön inte ökar. Hela frågan har väckts för att intensiteten i trånga farleder och antalet snabba båtar har ökat. Det är också skälet till att man tittar på frågan om förarbehörighet. Den frågan ligger inte på mitt bord, men krav på förarbevis kan ge en ökad medvetenhet om hur man beter sig på sjön. Som exempelvis att hålla sig nykter.Så säger jag i en intervju i tidningen Accent om förändrad promillegräns på sjön. Hela tidningen, och artikeln där jag medverkar, finns att ladda ner i pdf-format här. Artikeln börjar på sidan 18 i filen.
Regementschef Jonas Olsson.
Min riksdagskollega Göran Pettersson på vänstra sida. 
Pål Jonson, försvarspolitisk handläggare på vårt riksdagskansli, och Jonas Olsson.
Avslutning.Det är ett trendbrott att grupper som har haft svårt att hävda sig på arbetsmarknaden får jobb. Ungdomar får jobb. 40 000 unga kom in på arbetsmarknaden förra året. Utrikes födda får jobb. Det ökade med 34 000. Äldre får jobb. Det ökade med 18 000. Visst spelar konjunkturen roll, men attityder spelar också väldigt stor roll. Vi signalerar: Se till det som är friskt! Se till arbetsförmåga! Sänk trösklarna! Gör ansträngningar för att få in folk på den reguljära arbetsmarknaden! Det bryter med synsättet att den som har svårt att hävda sig ska döljas i sin arbetslöshet genom att det kallas något annat. Det var trendbrottet. Det gick vi till val på 2006. Nu ser viktiga trendbrott på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att den politiken får fortsätta.
Nya lagar ger tydligare reklamregler
Bättre skydd för konsumenter och näringsidkare och en harmonisering av marknadsföringsreglerna på EU-nivå. Detta är i huvudsak de förändringar som kommer med den nya marknadsföringslagen som träder i kraft vid halvårsskiftet i år.
Under denna vecka kommer riksdagen att debattera civilutskottets betänkande Ny marknadsföringslag m.m. (2007/08:CU21). Ett sätt att beskriva den nya lagen är att den i vissa delar fyller ut och kompletterar den gamla marknadsföringslagen. Den gamla lagstiftningen har haft som syfte att i olika avseenden främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av varor och tjänster. Den nya marknadsföringslagen tar sikte på samma saker. Precis som i den nu gällande lagen ska marknadsföringen stämma överens med god marknadsföringssed.
En nyhet är att det i lagen hänvisas till en katalog med 31 förbud som avser sådant som alltid ska anses vara otillåtet. Detta innebär att en del av dagens praxis kommer att omfattas av lagstiftningen i stället. Till katalogreglerna har man också kopplat en möjlighet att påföra en direktverkande sanktion i form av marknadsstörningsavgift.Den nya marknadsföringslagen kommer att ge konsumenten ett starkare skydd än vad dagens lagstiftning gör. Ett konkret exempel på detta är att en näringsidkare kommer att få ansvar för att ge korrekt information till en köpare (konsument) före, under och efter ett köp av en vara.
Det som är nytt i denna del är kravet på korrekt information i en efterköpssituation. Det blir därför, exempelvis, förbjudet för en näringsidkare att lämna felaktig information om den lagstadgade reklamationsfristen efter att köpeavtal har ingåtts. I denna del jämställs konsumenter och näringsidkare, det vill säga att samma informationsplikt kommer att gälla om parterna är två näringsidkare.
Ett förbud mot aggressiv marknadsföring införs också. Mer konkret handlar detta om ett förbud mot exempelvis påträngande och oönskad telefonförsäljning. Den nya lagen kommer också att ge ytterligare möjligheter när det gäller att komma åt näringsidkare som är mindre nogräknade.
Den nya marknadsföringslagen innebär också en harmonisering av marknadsföringsreglerna inom EU. Detta skapar trygghet för både konsumenter och näringsidkare. Svenskar och svenska näringsidkare kommer därmed - i större utsträckning än i dag - att vara bekanta med vad som också gäller i andra EU-länder.
Med den nya marknadsföringslagen införs också ett förbud mot att - i samtliga medier - rikta direkta köpuppmaningar till barn. Härutöver kommer förbudet att i tv-sändningar rikta reklam till barn under tolv år att finnas kvar.
Totalt sett kommer den nya marknadsföringslagen att ge ökad trygghet för konsumenterna, men också tydligare spelregler för näringsidkarna. Lagen kommer även fortsättningsvis att utgöra ett viktigt fundament för en välfungerande marknad för både konsumenter och näringsidkare.
Anti Avsan,
riksdagsledamot (M) ledamot i civilutskottet
Katarina Brännström,
riksdagsledamot (M) suppleant i civilutskottet
-Vi är inte helt avvisande till ägarlägenheter och vill se mer av mångfald och valfrihet i boendet.
-Jag tror vi är på väg att lämna den rädsla som tidigare funnits mot att att äga sitt boende och vi för nu en mer saklig debatt om detta.
Inlägg
Alla kommentarer
